En & en halv timme tog det för mig att lyckas få David att somna..
Han var så himla ledsen, grät massor & ingen funkade, Han var lixom inte arg & missnöjd, utan ledsen, på riktigt :( Det är iallafall inte öronen eller halsen som spökar, för det kollade dom idag. Tror det kan vara ÄNNU en gadd på G upp, eller kanske magknip, svårt att avgöra, så han har grinat så mkt :( Min stackars bebis. När jag äntligen hade lyckats få honom att somna, så var det i princip dax att hämta Saga på dagis, och jag ville verkligen inte slita upp honom, klä på & böka i vagnen, så jag ringde Veronica, & behövde inte ens fråga om hon kunde hämta Saga samtidigt som hon hämtade grabbarna, hon erbjöd sig direkt när jag förklarade läget ed David, så himla rart gumman, TACK! Så nu sitter jag här i soffan, med min fina dotter bredvid mig. David sover fortfarande. Funderar på om vi ska hitta på något när han har vaknat, kanske gå ut i regnet & gunga lite, eller kanske baka lite & sen tigga kaffe av farmor när hon kommit hem från jobbet? & bjuda på någe fika :) lär visa sig..

Fiiifasiken, vad jag älskar min familj.
Man kan ju undra vad jag har gjort för gott i mitt liv, föratt förtjäna denna lycka?!
Och jag vet att jag skriver mkt negativt i min blogg, hit & dit,och jag har faktiskt glömt bort värdet av de fina vänner jag faktiskt har omkring mig. Helt sjukt. En kär vän sa till mig häromdagen : men SANNA! klart som faan att folk ledsnar på att höra av sig till dig, då du är helt KASS på att höra av dig till dom, ska det vara så svårt för dig att slänga iväg ett sms? eller ringa & fråga hur nån mår? OBS : Hon sa detta med kärlek i rösten & på ett snällare sätt ;) Och, jösses, vad jag skämde, för FAN VAD RÄTT HON HAR!!! jag är värdelös på att höra av mig, ringa upp, & svara i telefonen. Jag är verkligen det. Och har insett att det ger mig INGEN SOM HELST RÄTT, att klanka ner på andra, som jag kan tycka är lite bångstyriga, när det verkliga problemet ligger här, hos mig. Jag skulle inte heller vilja umgås med någon som aldrig svarar när jag ringer, eller trycker upptaget föratt jag inte har lust att prata. Har insett det nu.Och jag måste ta mig i kragen, och börja visa mina vänner, att jag finns här för dom, i vårrt & torrt. När dom behöver mig, det handlar om att ge & ta, (och jag har vart jäkligt bra på at ta på senaste tiden) från & med nu, ska jag bli en bättre vän & visa ett större intresse. Tack M, föratt du alltid får fason på mig <3

jaha, nu ska jag & Saga kika in i skafferiet, och se vad vi kan hitta på för kul att bjuda farmor på till kaffet ;)

återligen : jag ÄLSKAR min familj & mina fina vänner!

tjingeling