Torsdagen den 8.e oktober 2009
Att bloggen har fått komma åt sidan ett tag är nog ganska förstårligt!
Och att det är tufft för oss nu är väl inte heller någon hemlighet. Denna väntan, eviga väntan, gör oss alla tokiga, vi går på nålar & håller alla tummarna vi har, och allt SKA bli bra, det är bara så. Nu gäller det att vi alla tänker positivit, och finns här för varandra. Snart SKA det bli förändring, till det bättre, det är det vi håller tummarna för. Beundrar min fina make, föratt han är så stark, och hans familj, föratt dom är detsamma.
I allt elände som pågår så får jag inte glömma det fina i vårt liv.
Våra fina barn, våra fina familjer & fina vänner, alla som har visat omtanke. Ni ska ha stort tack,även om jag inte känner föratt prata med någon övrig, eller umgås, så uppskattas det enormt mkt, av både mig & Daniel. att ni finns.
Har saknat att skriva, de senaste dagarna, men har verkligen inte orkat.
Eller egentligen så har jag väl inte riktigt vetat vad jag ska skriva, typ, eller nått.
Barnen mår bra iallafall, Saga är på dagis just nu, och David ligger ute i vagnen, på altan & sover. Daniel åkte & jobbade idag, han behöver tänka på annat föratt få dagarna att gå runt. Själv så håller jag på att tvätta alla sängkläder, och har damsugit. Mår fortfarande illa, och har grym huvudvärk, men efter att ha knaprat 8 alvedon per dag i några dagar nu, så har jag gett upp, blir inge bättre ändå, tänker inte knapra piller i onödan lixom. Ska snart småplocka lite, föratt samla tankarna lite, och sen bara vara, vänta på att PytteBulln ska vakna, och gosa med honom innan det är dax att åka & hämta MiniBulln på dagis. Handla en sväng på ica, köpa hem grönsaker, blir köttfärs/grönsaks-soppa idag, och pannkakor. Uppskattas massor i detta hus kan jag lova.
nu vet ni att jag lever iallafall, men är som sagt inge vidare social utav mig, jag hör av mig, när orken börjar komma tillbax. uppdaterar lite här, när jag känner för det.
hejdå!