Trots massor av timmars sömn, och hittills supersnälla barn, så finns det något inom mig,
som känns nere.. Kan det vara lättnad? kan det vara att jag slappnar av? är det såhär det känns? Att vara utvilad? ... dumma frågor.. är inte ledsen, men tårarna är fan inte långt ifrån, känner massa lycka & glädje, speciellt idag.. jag tror bannemig att att vara utvilad, kan göra mkt för kropp & själ... Lyckas känna efter ordentligt lixom! Och alla dessa känslor tror jag har vart instängda en längre tid, jag har egentligen så mkt att säga så många människor, men bara skiter i det, och njuter av min lilla bubbla som jag skapat mig, i den har jag det jag behöver, mina barn & deras far & våra nära & kära.., vilket skumt inlägg, läser det om & om igen & känner att inget hänger ihop.. haha! Men wtf, så är det ibland, nu skrev jag av bara farten & det var det som simmade i mitt huvud just nu & så får det vara.. kanske inte ens är meningen att nån annan än jag ska hajja kanske?! hah...